Rosten

är ett gyllene tillfälle att samtidigt filosofera över ditt och datt. Idag gick mina tankar till träningsmängd för laget kontra återhämtning. Jag har varit ute och surfat runt lite i helgen och konstaterat att vissa lag tränar 4-5 gånger i veckan. Det känns för mig som lite väl mycket för tjejer som samtidigt har ett "civilt" liv, de är ju inte proffs.

"Du tränar som ett proffs med återhämtar dig som en amatör" med det vill jag säga att återhämtning efter en träning är lika viktig som själva träningen. Att träna är lätt men att återhämta sig är svårt. Återhämtningsbehovet måste vårdas och skötas om på samma sätt som träningen. Det är viktigt att våga vila. Kroppen behöver återhämta sig både fysiskt och mentalt för att kunna prestera på bästa sätt.

För mig känns det viktigare att ha kvalitét på träningen än kvantitét. Det måste ju vara viktigare att känna "va kul i kväll är det träning" istället för "*suck*, träning ikväll igen". 2-3 gånger i veckan känns för mig som en lagom dos. Träningen ska kännas "lustful" mår man bra så går ju allt lättare. Man tränar för att förbättra sig själv, inte tävla och jämföra sig med andra. Jag körde Cooper-test i skolan och en av tjejerna hade en ganska dålig tid men var jättenöjd för hon hade förbättrat sig med en minut från förra testet. Hon tävlade mot sig själv inte mot andra.

I morgon kväll är det Rydskogen som gäller igen. Kan bli lite stressigt för jag ska ha ett möte på skolan 16,30 med Södermanlands innebandyförbund.

Idag skickar jag övergångspapper till Skattkärr för en tjej som ska börja studera i Linköping till hösten. En forward som kan göra mål, i alla fall när hon möter Bergs.